Hej Jan-Åke
Jag har blivit ombedd att på detta sätt bekräfta att ditt mejl har tagits emot och samtidigt tacka för att du hörde av dig med dina synpunkter på ukrainares situation i Sverige.
Ukrainafrågan är en av regeringens viktigaste prioriteringar och stödet till Ukraina är starkt och unisont. Att försvara Ukrainas frihet och suveränitet är de kommande årens främsta utrikespolitiska uppgift. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har Sverige bidragit med 30 miljarder kronor i stöd till Ukraina. Detta inkluderar bland annat militärt, humanitärt och finansiellt stöd, likväl som stöd till uppbyggnaden av landet. Inom ramen för detta finns även ett särskilt fokus på internflyktingars situation i landet, likväl som att stödet syftar till att stärka förutsättningarna för ett ordnat och säkert återvändande.
På migrationsområdet har Sverige även bidragit med stöd till FN:s migrationsorganisation IOM och dess arbete för att förhindra att människor på flykt från Ukraina faller offer för människohandel.
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har inneburit att det så kallade massflyktsdirektivet aktiverades för första gången någonsin. Regleringen för vad som ska gälla för personer som beviljas tillfälligt skydd i Sverige fastställdes 2003 när massflyktsdirektivet implementerades i svensk rätt. Regleringen har i stort sett fungerat bra och har möjliggjort för Sverige att ta emot många människor från Ukraina på kort tid.
I vissa delar har genomförandet av massflyktsdirektivet inte fallit ut på ett tillfredsställande sätt och regeringen har initierat ett arbete för att förbättra levnadsvillkoren och skapa större möjligheter till inträde på arbetsmarknaden för personer med tillfälligt skydd.
För att få en bättre bild över situationen för ukrainare i Sverige gav regeringen i våras FN:s migrationsorganisation IOM i uppdrag att genomföra en undersökning av ukrainarnas situation i Sverige. Resultatet av undersökningen presenterades i juni och i samband med det genomfördes även ett rundabordssamtal med inbjudna representanter från civilsamhället och myndigheter.
Frågan om folkbokföring är en av de frågor som analyseras för att förbättra ukrainarnas situation i Sverige. Syftet är att personer med tillfälligt skydd ska kunna folkbokföras tidigare än enligt nuvarande lagstiftning, vilken uppställer ett krav på vistelse på minst tre år. En tidigare folkbokföring skulle kunna möjliggöra att ukrainarna i Sverige får tillgång till olika system på både statlig och kommunal nivå som på ett eller annat sätt är knutna till folkbokföringen. Det är samtidigt fråga om relativt komplicerad lagstiftning och eventuella förändringar i en befintlig reglering är därför komplicerade och tar tid.
Den som är folkbokförd i Sverige kan exempelvis få full tillgång till hälso- och sjukvård, möjligheter till deltagande i arbetsmarknadsprogram och försörjning i form av etableringsersättning, insatser från socialtjänsten bl.a. ekonomiskt bistånd, samt föräldrapenningförmåner för de som arbetar. Vi undersöker nu i vilken omfattning detta också kan gälla för ukrainare som varit i Sverige under en tid, men syftet är att väsentligt förbättra situationen för de ukrainare som befinner sig i Sverige i dag med stöd av massflyktsdirektivet.
Sammanfattningsvis pågår ett intensivt arbete med frågor relaterade till ukrainares situation i Sverige och vi hoppas kunna återkomma med mer information inom kort.
Med vänlig hälsning
Katarina Lindqvist
Kansliråd
Justitiedepartementet
RK Kommunikation
103 33 Stockholm
www.regeringen.se