Resan till Kenya våren 2023 – början på något nytt?

Under två veckor i månadsskiftet mars/april var vi i Kenya. Vet inte för vilken gång i ordningen. Men den här resan var väldigt speciell av flera anledningar.

Familjen Wall framför den svenska skolan i Nairobi, fr v Rakel, Jenny, Emanuel och Mike

Familjen Wall framför den svenska skolan i Nairobi, fr v Rakel, Jenny, Emanuel och Mike

En av dem var att vi reste tillsammans med vår dotter Jenny och hennes familj. Hon tog studenten för 20 år sedan i år på den svenska skolan i Nairobi, och det var stort för henne att få visa skolan och dela många minnen från åren i Kenya med sin familj.

Vi besökte också staden Voi och träffade många vänner där från de 12 år som vi var engagerade i projektet med de föräldralösa barnen där. Vi träffade flera ungdomar från projektet som nu vuxit upp, och flera f d anställda i projektet. Än en gång blev vi påminda om att livet inte alltid är lätt att leva, och att vi har mycket att vara tacksamma för.

Hartebeest, en av de vanligaste antiloperna, i ett torrt landskap

Det har inte regnat ordentligt i Voi på tre år, så många har det tufft. Förutom torkan så påverkas Kenya som alla andra länder av pandemin, kriget i Ukraina och höjda levnadskostnader. Vi är tacksamma för att vi till viss del kan hjälpa och stötta några av dem.
Resan innebar naturligtvis lite sol och bad i Indiska Oceanen och en gamedrive bland Kenyas rika djurliv, även om djuren också påverkats av torkan. Vi har nog aldrig sett så många kadaver som på den här resan.

Lydia, Amani och Karanu

Det bästa av allt på den här resan var kanske ändå att vi äntligen fick träffa Lydia igen. Hon var koordinator i projektet för de föräldralösa barnen och har blivit som en dotter för oss. Sedan vi träffade henne före pandemin har hon gift sig, flyttat till Nairobi och fått en dotter!

Trevor och Vivian tillsammans med mormor Annah och morfar Stephen

Lydia brinner fortfarande för att hjälpa utsatta barn och som hon brukar säga ”put a smile in their face”. Och kanske har ett litet embryo till nytt projekt i ett av Nairobis slumområden startat. Lydia har kontakt med en utsatt familj där mormor och morfar har fått ta hand om två barnbarn, Veronica 1 år och Trevor 6 år, sedan deras mamma dog för knappt ett år sedan. Själva har de fyra egna barn, så sammanlagt åtta personer bor i de två rum som de hyr i slumområdet.

Mormor och morfar saknar fasta arbeten och försöker försörja sig med tillfälliga arbeten.

Trevor, 6 år, i sin nya skoluniform

Nu har Lydia hjälpt Trevor att få börja skolan och få skoluniform, böcker och pennor med mera till skolstarten.

Vart detta leder vet vi inte än, men vår vision är att starta en organisation tillsammans med Jenny och hennes man Mike, samt Lydia och hennes man Karanu. Syftet ska vara att hjälpa utsatta barn med framför allt utbildning, men i mån av resurser också bidra till bättre hälsa både fysiskt, mentalt och andligt.

Men som sagt detta är i sin linda, och vi hoppas få anledning att berätta mer vid senare tillfälle.